Ånglokskyrkogården

Spenderade en månad i Bolivia, ett land i princip helt utan fabriker skulle det visa sig. Ett par öde gruvor kunde jag skymta utmed vägen, och en schampofabrik som producerade varor under Wella-koncernens logotyp spydde ut neonfärgat avloppsvatten i en flod, men annars lyste skorstenarna med sin frånvaro.

Efter ett par dagars rundtur i den stora saltöknen vid Uyuni lyckades jag dock hinna med ett besök vid ånglokskyrkogården utanför byn där jag skulle övernatta. Och det är jag väldigt glad över såklart. Solen höll på att sänka sig över den torra slätten, och färgerna som hela dagen hade frätts bort av den starka solen i zenit höll på att återvända. Jag följde ett dammigt järnvägsspår en kilometer eller två, och sedan fick kameran börja jobba. Skabbiga hundar strök omkring runt de stora plåtskeletten och smutsiga människor med misstänksamma blickar kikade vid några tillfällen fram ur ånglokens innanmäten. Skymningen närmade sig snabbt, bäst att ta sig tillbaka till staden innan det blir mörkt, tänkte jag...