Det var här det började
Det anrika glasbruket var i drift fram till 1978, då de flesta
maskinerna lyftes ut och resten helt enkelt lämnades åt
sitt öde. Detta blev en plats där väder och vind
fick leka fritt bland ormbunkar, gifttunnor och krossade lampkupor.
Herrljunga Kommun hade i 20 års tid önskat att stället
skall rivas och marken saneras - men eftersom ägaren aldrig
hade några ekonomiska resureser för ett sådant
projekt, blev detta som tur var aldrig av...
Kommunen kände sig nog inte heller så sugen på
att bekosta projektet eftersom tre miljoner kronor inte direkt gick
att fiska upp ur en redan ansträngd budget.
Den tidigare ägaren av marken och den stora byggnaden avled
för ett antal år sedan, och dödsboet erbjöd
kommunen att köpa hela tårtan för 1 krona. Men kommunen
visste ju att saftiga utgifter då skulle drabba kassakistan,
och nobbade drömbudet.
Fastigheten blev därför så kallad "herrelös
egendom".
Marken anses vara förorenad av diverse tungmetaller, främst
arsenik och kvicksilver - och kvar i byggnaden fanns ett antal gifttunnor
som innehållit både det ena och det andra.
Trots allt backade tillslut Länstyrelsen något när
det gälde kraven på en total sanering av stället,
tydligen räckte det med att ta bort den värsta asbesten
och låta resten ligga kvar.
Hur som helst, Fåglaviks Glasbruk var en mycket sevärd
byggnad i flera våningar, ett av mina favoritställen
alla kategorier. Fabriken var mycket större än vad som
kanske framgår på dessa bilder, och man kunde gå
omkring i flera timmar och ändå hitta nya spännande
delar. Det estetiska värdet var mycket högt här,
eftersom förfallet var så totalt.
Uppdaterat:
Hösten 2007 rullade grävskoporna målmedvetet fram
till platsen och jämnade glasbruket med marken. Bybornas förhoppning
var att samhället skulle börja blomstra igen, nu när
skamfläcken var borta. Men sakta men säkert börjar
de kanske inse att de har förlorat sin enda turistattraktion.
|